2008

Det har aret har varit ett handelserikt ar. Jag har knappt varit hemma!

Januari borjade i Umea, med forberedelser infor Ghana. Jag och Jossan grejade pa med allt mojligt, inte minst laddade infor aventyret. Den 31:sta drog vi ivag.
Februari, Mars, April var vi i Ghana. Ett helt fantastiskt aventyr, otroligt larorikt och hur haftigt som helst. Sa har i efterhand kan jag tycka att det var storre an nar vi var dar. Det kanns helt ofattbart att vi levde dar, men det ar ju hur coolt som helst. Vi hann med lararjobba, turista i storre delan av Ghana, fira nationaldag, skolavslutning, fotboll, bad, fruktplockning, farmen, familjelivet... Utan att tveka kan jag saga att jag saknar vissa delar av livet dar. Tiden, manniskorna, frukten och narheten. Tidsbegreppet borde alla fa prova pa. Vi gor saker nar vi kanner for det, ingen stress eller jakt. Nu, om en stund eller imorrn spelar ingen roll. Stressfaktor noll (Jossan, blunda och tank pa banken under tradet, annanas och en massa ungar). Jag skulle mer an garna aka tillbaka, inte minst for att traffa alla vi lart kanna. Ett aventyr!

Maj. Jag hade dock hemlangtan emellanat, trodde att jag aldrig skulle aka hemifran och bad pappa soka in till teknisk fysik at mig. Jag hann inte vara hemma speciellt lange forran Mimmi drog till USA, jag var nog ganska sald innnan hon drog och bestamde mig ganska snabbt. Skickade in ett ton papper till Cultural Care och fick svar ganska snart.
Juni. The Franco family ringde mig, och jag gillade dem. Magkanslan! Den stamde.
Juni och juli spenderades till storsta delen pa Ronnen och Jocks. Jobbade mycket!! Hann med Gatufesten tillsammans med Ayamo, Amanda och Josse. Fick se bade The Ark och Uggla. De tva konserterna tillsammans med Ayam var hur bra som helst:) Alskar Uggla och the ark.

Augusti. Det var ganska mycket att forbereda infor USA-resan. Papper skulle bestallas, fyllas i, skickas in och gud vet vad. Ansokte om visum, fick visum (Tack Kickan och Amanda!!). Drog nagra repor till tigertorp, badade och hade laddade. Den 25:e drog jag tvars over atlanten.
Det var jobbigt att saga hej da till alla, men jag kande att det var det har jag ville gora. Jag kande ratt! En vecka pa Au pair-skolan, sedan plockade min familj upp mig. Hur nervost som helst. Kan inte ens beskriva kanslan av att sitta pa trappan utanfor skolan och spana in bilarna som plockade upp nervosa au pairer. De kom, jag hangde med hem, och har ar jag nu!

September, Oktober, November och December. Fyra manader i USA. Har hunnit fira Halloween,
Rosh Hashana, Thanksgiving, begravning, kalas, fest, Jul och Hannukkah. Har lart kanna otroligt mycket manniskor, en hel dros med au pairer, en massa barn, grannar, foraldrar och nannys. Jag tror inte jag gjort bort mig helt, da det verkar som om varsta au pair-trenden har borjat i Debbie och Johns bekanskapskrets. Ett helt gang av barnens kompisar haller pa och byter ut nannys mot au pairs. Roligt! Jag har varit har i fyra manader, och tiden har bara sprungit ivag. Jag gillar det har livet, jag trivs, familjen ar verkligen min familj och alla jag traffat ar sadana som jag vill umgas med. Livet leker!

Nu sitter jag har, i Rockville Centre, i mitt rum. Ska ivag till Sam om ett tag, for att ladda infor nyar in the big city. Spannande! Vad nasta ar inbringar ar svart att saga, men jag ar saker pa att det kommer bli ett toppen ar! Jag ska gora allt jag kanner for, i alla fall forsoka! Inga dumma loften som man inte kan halla, jag ska bara leva livet:)

Nu firar ni snart nyar hemma i Sverige,

GOTT NYTT AR !!!