Jenny.

With the past, I have nothing to do; nor with the future. I live now.

Tuesday, November 25, 2008

cookiedough

Jag har varldens sotaste 11-aring till vardson.
Han och hans kompis ska baka kakor till sin klass infor
thanksgiving. Bara det i sig ar gulligt!
I bilen till supermarketen sa ater han pa den kakdeg som jag kopte
(som var fel marke), vi koper den ratta degen och aker vidare till kompisens
hus dar de ska baka. Inne pa supermarketen tar han autografen av nagon kand bagare fran nagon tv-show. Nar jag droppar han sa ber han mig, med hur mycket kakdeg om handerna som helst, choklad i ansiktet och pa kladerna, att vara forsiktig med autograf-pappret sa att det inte blir kladdigt.
-Be careful, okey?
-Hey, look at your hands and your shirt!!
-Ooops:)

2 comments:

Anonymous said...

Självklart berättade jag om det! Så gott jag kunde i alla fall, eftersom att jag själv inte minns så mycket... Men man får ju som vanligt höra i efterhand. Hur är läget "over there" då, och hur länge blir du borta?

Anonymous said...

Haha,awesome! Det ar som nar Mark kutar som men jakla maniac nar vi racar - och om jag ar pa vag att vinna sa borjar han wina om att jag maste ta det easy och be careful! :P